Många är vi säkerligen som minns Igelkotten i dimman från när vi var barn, tyvärr förmodligen desto färre som återupptäckt honom och hans fantastiska filmer. Jag gjorde det först någon gång i våras, när jag kikade igenom ett par. Sen för ett par veckor sen dök han upp igen, jag vet inte från var, men jag vet att jag fann en ny favorit. Hans animationer är så vansinnigt vackra att de i sig är en enorm fröjd att beskåda, sen är de enkla fablerna som utgör filmernas narrativ rätt så förtjusande, de med. I fallet Räven och haren är det mycket väl så, jag smälte totalt när jag såg den. Att inte älska är att sakna själ.
Varsågoda.
View on YouTube
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar