Baserad på en gammal malisk legend handlar Det magiska ljuset om en far och en son, båda besitter magiska krafter, båda måste bli varse den andre. Den som gillar fantasy kan ju föreställa sig att de kommer känna igen sig, men jag har svårt att se det. Det är inte de afrikanska miljöerna som är främmande, utan kulturyttringarna i ritualer, leverne och kommunikation som känns som utomjordiska. Berättelsen utspelar sig under motsvarande medeltiden, i västafrika, och kunde inte varit mer olik allt annat jag någonsin har sett. Berättandet känns uppstyckat och förvirrande, men om det beror på filmen eller mig är svårt att säga. Karaktärerna är väldigt identitetslösa, men om det beror på filmen eller min oförmåga att relatera är även det svårt att säga. Sederna ter sig märkliga, det blir klart mer symboliskt när en afrikansk trollman offrar en albino, än när infödingarna i King Kong offrar en av sina egna, eller är det bara jag som inte förstår.Utöver att stora delar av filmen är häpnadsväckande bara i sin existens, för att det är så annorlunda, finns det delar jag kan relatera till som filmkonst. Dessa delar tordes nog vara min allra största behållning med filmen, när allt kommer omkring. Om möjlighet ges att få se en kvalitativ kopia av Det magiska ljuset tycker jag att chansen ska tas, för visuellt är den fulländad. De redan nämna miljöerna är väldigt vackra i sig, och Cissé har gjort sitt allra mest yttersta för att frambringa det mest bländande i varenda tagning. Jag ser fram emot att själv få göra detta, se den i god kvalitet, och förtrollas jag med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar