Babels torns julkalender #20: Helgens biotips

Okej det är för sent för premiären som var tidigare ikväll, men den fortsätter visas. Jag syftar på årets bästa film 12 Years a Slave. Jag har skrivit om den tidigare så det här är mest en påminnelse, med tillhörande recensionlänk. Se den för all del!

Babels torns julkalender #19: The Grand Budapest Hotel-affisch

Det har kommit en ny sådan, där filmens skådespelarensemble betonas ytterligare. Eftersom samlingen skådisar är ganska sanslös, så är det förstås med all rätt. Här är den nya och en gamla affischen sida vid sida. Tillsammans utgör de en oerhört lockande bild av den kommande filmerna.

Babels torns julkalender #18: Ett annorlunda julspel

I dag gjorde jag min första stop motion-animerade film på säkert typ tio år. Den är bara några sekunder lång men sammanfattar ändå det klassiska julspelet väldigt väl, vill jag hävda. De vise männen representeras av Obi-Wan Kenobi och en snowtrooper som färdas i en landspeeder till den plats där Jesus skall födas. Maria är utbytt mot Rancor och Jesus som här gestaltas av Muftak föds ur hennes mun. Visst är det vackert.

Babels torns julkalender #17: Sällskapsspel

Vissa dagar har man inte riktigt tid att sätta sig ner och skriva saker här. Man kan tänka sig att det beror på att man har viktiga saker som studier och andra åtaganden att ägna sig åt, men man kan även tänka sig att det är för att man måste spela sällskapsspel med sin familj i många långa timmar. Fast timmarna blir rätt så korta, för ack så roligt det kan vara. Ett allmänt tips, såhär i jultider (som ju i många fall innebär familjetider), är att göra just detta.

Sällskapsspel kommer som bekant i otaliga antal varianter och utföranden, vilket gör variationen oändlig. Heta tips för vad jag finner mest underhållande just nu är nyförvärven Aquarius och klassikern Kill Doctor Lucky. Det förstnämnda är ett enkelt kortspel, inte helt olikt domino, men med klart större finess. Enkelt att lära sig såväl som att spela, men med strategiska inslag och som vanligt när Looney Labs står för utvecklingen är spelets förutsättningar i ständig förändring vilket hindrar spelet från att någonsin bli något sånär tröttsamt. Kill Doctor Lucky är även det väldigt strategibetonat med tankeverksamhet involverat, men som alla välbalanserade spel även drivet av slumpen och oförutsägbarheten. Premissen att deltagarna rör sig i en herrgård för att alla vill vara den som tar livet av Doctor Lucky, är en traditionellt festlig såväl som engagerande sådan. Toppenspel.

Sen älskar man ju - i egenskap av kunskapstörstande tönt - förstås så gott som alla former av frågespel. Så dessa är också vitala i en spelsamling.

Så ja, eftersom sällskapsspel är bland det roligaste jag vet här i världen, tänker jag tipsa om sådana. Inte nödvändigtvis specifika, utan att leta upp dem som passar en själv och ha jättekul. Jättekul.

Babels torns julkalender #16: Ny svensk filmpodcast!

Det finns ett gäng svenska filmpodcasts av vilka ett fåtal lyckats med bedriften att regelbundet släppa nya avsnitt. Dock har ingen av dem hållit riktigt tillräckligt hög kvalitet för att jag ska fastna. Eftersom min grund är filmvetenskapen blir samtalen om filmerna det samtalas om oftast bristfälliga i sina perspektiv. Det ska dock sägas att det finns ströavsnitt av flera av dessa poddar som jag funnit alldeles utmärkta.

Nu, i dag, finns hur som helst en ny, där potentialen är ovanligt hög. Per Perstrand och Jesper Wiking som bland annat arrangerar det återkommande Stockholms filmquiz har startat Intresseklubben antecknar, en podcast där varje avsnitt är tänkt att angripa en regissör och behandla dennas filmskapande. I premiären är det John Carpenter (som alltså nu har två avsnitt i den svenska podcast-sfären tillägnade helt åt sig, förmodligen leder han därmed den ligan) som gäller, och man pratar om hans Big Trouble in Little China samt listar sina respektive tre favoriter.

Jag hoppas att det kommer nya avsnitt regelbundet och rätt så ofta, så att de två pratarna finner sina roller och smälter in i formatet, och man når sin fulla potential. För då tror jag att det här kan blir riktigt, riktigt bra. Jag hoppas även att man vågar ta sig an regissörer från lite mer finkulturella kretsar, då jag finner att många backar lite inför det. Det vore toppen! Dock är jag väldigt nöjd med Carpenter också, förstås.

Så här kan ni lyssna. Och nedan följer min egen Carpenter-topp3.

1. Flykten från New York

2. I skräckens skugga

3. Alla övriga jag sett förutom Ghosts of Mars

Babels torns julkalender #15: "bara" festliga filmaffischer

Jag har vid två tidigare tillfällen gett er länkar till bloggar med filmaffischer som av olika anledningar varit roliga. Nu gör jag det igen, men med skillnaden att här är affischerna helt vanliga originalverk. Det rör sig alltså inte om rätt så korkade nytolkningar, och man har inte manipulerat sig till humorn. Lite spydig sarkasm som kommentar till respektive affisch, tillsammans med denna, är här gott nog.

Här.

Babels torns julkalender #14: Nigerias första sci fi-film

Då och då scannar jag av cyberrymden för att se om det finns något nytt skrivet eller skapat på området afrikansk science fiction-film, för som jag nog nämnt tidigare är något av en afrikansk sci fi-våg i annalkande, de första filmerna har ju redan kommit. Nu har en till gjort det, det är en första del i vad jag antar kommer bli en kortfilmsserie. Den kommer från Nigeria och är därmed såvitt jag kan förstå den första science fiction-filmen från landet, grattis får man väl säga.

Den heter The Day They Came och är regisserad av Genesis Williams. Den är inte världsbäst, men den är gjord med nollbudget och med det i åtanke funkar den rätt bra ändå. Det hänger egentligen rätt mycket på om det kommer fler delar och hur berättelsen utvecklas, för som kortfilm är den rätt ointressant, men som inledning till en fortsättning är den betydligt bättre. I vilket fall är den förstås värd att se i egenskap av afrikanske science fiction-film.